julkalendern
Råkade fråga ungarna om julkalendern hade börjat än, idag på morgonen. Dom tittade på mig med en "det-är-okej-isa-för-att-du-är-du-blick", samtidigt som dom kände att nu är de nog läge att tala om att det faktiskt är imorron, så att jag inte skulle glömma att sätta på rätt kanal på tvn. Bra tänkt.
Cattis, känner du igen dig. Med tanke på förra årets miss, kan jag tala om för dig att julkalendern har gjorts i lika många avsnitt i år också. Så nu slipper du fundera på det.
På återseende!
det är ju fantastiskt
På återseende!
morgonmys
Det händer inte så ofta, men ibland är till och med ungarna trötta på morgonen. Då blir de en lugn morgon med kaffe och mys framför tvn. De gillar jag. För övrigt så friskförklarar jag mig själv nu. Härligt och inte en dag för tidigt.
Vågar knappt uttrycka detta, för det kan va en tillfällighet, men idag känns inte hösten/vintern helt omöjlig att ta sig igenom. Vi får hoppas att hoppet håller i sig.
Ha en bra dag!
På återseende!
folk slutar aldrig förvåna
Trots allt tror jag nog att sällskapet jag serverade igår nog tog priset denna helgen. Jag tror jag fick höra det mesta från hur det yngsta paret i familjen träffades och vad som ledde till deras nuvarande förlovning (va inte bland det romantiska jag hört måste jag säga) till pappans homofobi. Detaljer om anledning till hans homofobi lämnades inte osagt. Tillslut va de nån i sällskapet som insisterade på att det nog va dags att byta samtalsämne. Varpå pappan för sitt liv inte kunde förstå varför inte alla i lokalen skulle vilja höra varför han inte skulle vilja bli tagen i .., ja ni fattar... Så han fortsatte glatt att berätta om första gången han såg en livs levande neger.
På återseende!
fanny mys
Fanny knackar på dörren och jag kliver ur sängen, (sådär halvsnygg som man är när man är sjuk och har sovit ett antal timmar för mycket), och öppnar utan att det känns lustigt eller spänt på något sätt. Vi placerar oss i soffan och pratar utan några som helst krav på varandra, efter 6mån utan direkt kontakt tar vi vid där vi avslutade. Det är riktig vänskap.
På återseende!
bitter
Är de normalt att va sjuk varannan dag? De är iaf de jag har sysslat med i två veckor nu. Sovit hela dagen. Följer min vän Hannas uppmaning om att sjukanmäla mig imorron. Det är väl nödvändigt om jag ska bli frisk antar jag.
Evve och Anna kom förbi med en stor godispåse för en stund sen för att muntra upp mig. Bra vänner jag har! Anna har gått, men Evve somnade i andra soffhörnet. Nu blir det tvn och jag resten av kvällen.
Jag och Evve
På återseende!
Hallå där!
Vilken överraskning, jag lever. Har inte varit sugen på att skriva på ett tag som ni märker. Ska ge de ett nytt försök. Kanske blir lite fart här igen. Nu när mörkret är här för att stanna känns det som, blir de ju mer tid vid datorn.
Har egentligen inte påverkats så mycket av detta mörker tidigare år, men i år har de minst sagt varit deppigt värre. Sjuk brukar jag inte va heller, men nu har jag varit hängig fram och tillbaks i ett par veckor. Det muntrar ju inte upp någon direkt. Man blir även lite rädd för sig själv när man är så här passiv som jag varit ett tag nu, känner mig lite asocial. Fruktansvärt tråkigt, har en känsla av att folk börjar tröttna på mitt gnäll och bestämt mig för att rycka upp mig nu. Snart är det jul och jag får åka hem till dalarna och ladda batterierna lite också, det gör nog sitt.
Sara jag tänkte att lite bilder kanske vore på sin plats som du påpekade, så vad är bättre än ett par bilder från i somras så man blir lite varm i kroppen!?
Jag och Lisa på Strand i somras.
Jag och Evve samma kväll.
Ännu en söndag som tillbringades på Strand i somras.
Evve och jag.
Jag och Evve i mitt kök.
På återseende!