Det är ju lite komiskt de här. I vanliga fall brukar de va lärarna som påpekar att det är innehållet som är de väsentliga när du skriver en text. Dom ska förstå att du har förstått. När studenterna ständigt frågar hur mycket dom ska skriva, ser dom lite besvärade ut och påpekar sakligt att det är inte mängden text som är de viktiga utan helt enkelt innehållet. När det sen står i uppgiftsbeskrivningen att uppgiften ska omfatta 10sidor och för att uppnå godkänt krävs att uppgiften är utförd enligt uppgiftsbeskrivning, så börjar ångesten infinna sig hos studenterna, men man håller god min och skriver, skriver och skriver. Det ska gå att få ihop 10sidor, en del drar några rövare om påhittade erfarenheter för att fylla ut texten, alla sätt är bra utom dom dåliga som bekant. Nu är riktmärket att innehållet är de viktiga som bortblåst, de som kretsar i huvudet är, hur fan ska jag få ihop 10sidor. Efter många timmar och malande när man inte längre vet vad man skriver om, har man fått ihop en text som iaf omfattar 10 sidor. Stolt gör man entré på seminariet och ska diskutera texten, läraren frågar hur de har gått och hur de kändes. Studenterna lägger lite fint fram sina synpunkter på det stora kravet på sidantalet, varpå läraren utbrister: -Men, ni har väl inte suttit och skrivit hela 10sidor!!! Självklart inte, vi utgick ifrån att ni skämtade...